Kvävedioxidhalter mäts kontinuerligt i taknivå på Rådhuset i Malmö samt i gatunivå vid Dalaplan och på Bergsgatan. Årsmedelhalterna för dessa mätplatser redovisas i detta nyckeltal.
Kvävedioxid
Nyckeltal SE. 2.1. 1| Rad-id | Mätplats | Senaste värdet (µg/m³) | Datum |
|---|---|---|---|
| 0 | Rådhuset | 6,6 | 2025 |
| 1 | Dalaplan 5B | 17 | 2025 |
| 2 | Dalaplan, torget | 14 | 2025 |
Kommentar
Kvävedioxidhalterna har, sett som årsmedelvärde i taknivå, minskat med mer än 75 % sedan mitten av 80-talet vid mätplatsen på Rådhuset. Under de senaste åren har halterna i taknivå sjunkit under 10 µg/m³ och ligger kring 7 µg/m³, vilket är under WHO:s rekommmendation. Detta är också 35 % av den nya miljökvalitetsnormen samt preciseringen av de nationella miljömålen för kvävedioxid som båda är satta till 20 µg/m³. Halterna i gatumiljö ligger under de senaste åren dessutom strax under 20 µg/m³.
Mätningar i taknivå representerar en för befolkningen genomsnittlig exponering, det vill säga en centralt belägen plats som inte är direkt påverkad av närliggande utsläppskällor (så kallad urban bakgrund). Ungefär 80 % av uppmätta kvävedioxidhalter i gatumiljö kommer från lokala källor i Malmö. Mätningar i både gaturum och urban bakgrund visar på en svagt nedåtgående trend i Malmö.
Kväveoxider reducerar exempelvis flimmerhårens aktivitet i andningssystemets luftvägar vilket ökar risken för irritation och sjukdomar då damm, partiklar och bakterier därmed kan uppehålla sig längre tid i lungorna. På natur och miljö ses effekterna av kväveoxider genom försurning av både mark och vatten. Kväveutsläppen bidrar även i viss mån till växthuseffekten.
Se rapport och länk nedan för mer information om luftsituationen i Malmö. Ytterligare information om miljökvalitetsnormer och de nationella miljömålen finns på Naturvårdsverkets hemsida.
Miljöbarometern