Gå direkt till sidans innehåll

Kvävedioxid

Nyckeltal SE. 2.1. 1

Kvävedioxidhalter mäts kontinuerligt i taknivå på Rådhuset i Malmö samt i gatunivå vid Dalaplan och på Bergsgatan. Årsmedelhalterna för dessa mätplatser redovisas i detta nyckeltal.

Årsmedelhalter av kvävedioxid i taknivå och gatunivå

Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad
Trend:
Förbättring Förbättring sedan 1984
Senaste värdet:
6,6 µg/m³ (2025)
Utgångsvärde:
35 µg/m³ (1984)
Miljökvalitetsnorm:
20 µg/m³
WHO rekommendation:
10 µg/m³

Kommentar

Kvävedioxidhalterna har, sett som årsmedelvärde i taknivå, minskat med mer än 75 % sedan mitten av 80-talet vid mätplatsen på Rådhuset. Under de senaste åren har halterna i taknivå sjunkit under 10 µg/m³ och ligger kring 7 µg/m³, vilket är under WHO:s rekommmendation. Detta är också 35 % av den nya miljökvalitetsnormen samt preciseringen av de nationella miljömålen för kvävedioxid som båda är satta till 20 µg/m³. Halterna i gatumiljö ligger under de senaste åren dessutom strax under 20 µg/m³.

Mätningar i taknivå representerar en för befolkningen genomsnittlig exponering, det vill säga en centralt belägen plats som inte är direkt påverkad av närliggande utsläppskällor (så kallad urban bakgrund). Ungefär 80 % av uppmätta kvävedioxidhalter i gatumiljö kommer från lokala källor i Malmö. Mätningar i både gaturum och urban bakgrund visar på en svagt nedåtgående trend i Malmö.

Kväveoxider reducerar exempelvis flimmerhårens aktivitet i andningssystemets luftvägar vilket ökar risken för irritation och sjukdomar då damm, partiklar och bakterier därmed kan uppehålla sig längre tid i lungorna. På natur och miljö ses effekterna av kväveoxider genom försurning av både mark och vatten. Kväveutsläppen bidrar även i viss mån till växthuseffekten.

Se rapport och länk nedan för mer information om luftsituationen i Malmö. Ytterligare information om miljökvalitetsnormer och de nationella miljömålen finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Senast uppdaterad: 2026-10-21