Miljöbarometern
Sammanställningar av växthusgasutsläppen görs, för Malmös geografiska område, och redovisas här på årsbasis. På grund av eftersläpningar i statistikredovisningen är uppgifter för ett år inte tillgängliga fullt ut förrän 1½ år efter årets slut.
Totala territoriella växthusgasutsläpp
Indikator MP. 1.1. 1| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kton CO2-ekv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Energi | 1990 | 722 |
| 1 | Energi | 2000 | 630 |
| 2 | Energi | 2005 | 669 |
| 3 | Energi | 2010 | 1290 |
| 4 | Energi | 2015 | 618 |
| 5 | Energi | 2020 | 288 |
| 6 | Energi | 2021 | 348 |
| 7 | Energi | 2022 | 343 |
| 8 | Energi | 2023 | 343 |
| 9 | Energi | 2024 | 342 |
| 10 | Energi | 2025 | 349 |
Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Kommentar
År 2025 uppgick de territoriella växthusgasutsläppen i Malmö till 845 kiloton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning med 49 procent jämfört med 1990 års nivåer. Utsläppen har alltså minskat kraftigt sedan 1990, men utvecklingen behöver samtidigt accelerera för att målet om 70 procents utsläppsminskning till 2030 ska kunna nås. Sedan miljöprogrammets start har de territoriella utsläppen minskat med sju procent. Jämförelser mellan enskilda år bör samtidigt tolkas med viss försiktighet eftersom utsläppsdata uppdateras och justeras årligen. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå till år 2030 det vill säga 70 procents utsläppsminskning till år 2030.
De senaste åren har utsläppen varierat och de var som lägst år 2023 då de låg på 825 kiloton. Under år 2024 ökade utsläppen på grund av ökade utsläpp från vägtrafiken vilket beror på att reduktionsplikten sänktes under året. Tack vare minskat trafikarbete i Malmö blev inte utsläppsökningen så stor.
Växthusgasutsläppen har minskat under större delen av den redovisade tidsperioden men ökade avsevärt under år 2010. Detta år var det naturgaseldade Öresundsverket i drift och levererade värme till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Följande år var verket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift.
Koldioxidutsläppen beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Uppgifterna avseende övriga växthusgaser för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data.
Basår för uppföljningen av denna indikator för mål 1 i miljöprogrammet är år 1990. Målvärdet för indikatorn är satt till att utsläppen av växthusgaser i Malmö som geografiskt område har minskat med 70 procent år 2030.