Miljöbarometern
Beräkningar avseende kväveoxidutsläppen görs, för Malmös geografiska område, och redovisas på årsbasis i detta nyckeltal.
Kväveoxidutsläpp
Nyckeltal SE. 2.2. 1| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Arbetsmaskiner och redskap |
1980 |
1160 |
|
1 |
Arbetsmaskiner och redskap |
1985 |
1180 |
|
2 |
Arbetsmaskiner och redskap |
1990 |
1220 |
|
3 |
Arbetsmaskiner och redskap |
1995 |
1100 |
|
4 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2000 |
600 |
|
5 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2005 |
700 |
|
6 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2010 |
819 |
|
7 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2015 |
941 |
|
8 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2020 |
235 |
|
9 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2021 |
235 |
|
10 |
Arbetsmaskiner och redskap |
2022 |
227 |
Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad
Kommentar
Kväveoxidutsläppen har sedan år 1980 minskat med 84 procent i Malmö. Minskningen har skett inom alla sektorer men det är trafiken som står för den största delen av minskningen. En större uppdatering av utsläppen från arbetsmaskiner gjordes mellan år 2015 och 2020.
Kväveoxider kommer främst från utsläpp av bilavgaser, men även utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, industrier och energiproduktion är betydande. Kväveoxidutsläppen orsakar problem med övergödning av vatten och mark. Sjöar växer igen, algblomningen ökar och flora och fauna förändras. Kvävedioxid bidrar också till försurning och skador på växtligheten genom bildning av ozon, samt korrosion och nedbrytning av kulturföremål.