Gå direkt till sidans innehåll

Ventilationsindex

Nyckeltal SE. 2.1. 15

Atmosfäriskt ventilationsindex kan beräknas för att på ett mer objektivt sätt beskriva hur väder och vind påverkar luftkvaliteten genom utspädning av lokala utsläpp. Dessa beräkningar har utförts sedan år 2000 och redovisas här.

Beräknat atmosfäriskt ventilationsindex

Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad
Senaste värdet:
0,90 Index (2024)
Utgångsvärde:
1,00 Index (2000)

Kommentar

Atmosfäriskt ventilationsindex har totalt sett minskat under den redovisade perioden, dock var indexet högre år 2024. Sedan år 2007 har indexet varierat mellan 0,65 och 0,9. År 2012 var indexet som lägst, 0,65 eller 35 % bättre än i början av 2000-talet. Ser man på utvecklingen i stort under de senaste 25 åren tycks det som att utspädning har ökat det vill säga indexet har blivit lägre.

Metoden går förenklat ut på att med spridningsmodellering beräkna en valfri luftförorening till en position i staden som beskriver halten över ett större område (urban bakgrundshalt). Detta görs genom att beräkna taknivåhalt av kväveoxider i centrala Malmö, med samma indata av utsläppen men med aktuellt väder år för år. I diagrammet redovisas årsmedelindex i förhållande till år 2000. Det som beräknas är vädrets påverkan på hur mycket lokala utsläpp späds ut av vinden och temperaturgenerad turbulens. Ett lägre index innebär förutsättningar för bättre luftkvalitet, medan ett högre index innebär mindre utspädning och risk för sämre luftkvalitet, utifrån lokala meteorologiska förhållanden. Notera att detta inte säger något om intransport av luftföroreningar eller hur de lokala utsläppen förändras över tid.

Se länk nedan för mer information om luftsituationen i Malmö.

Senast uppdaterad: 2025-05-06