Miljöbarometern
Stockholm Environment Institute (SEI) har utvecklat Konsumtionskompassen, vilket är ett digitalt verktyg som kan åskådliggöra klimatpåverkan från hushållens konsumtion. Redovisade uppgifter, på växthusgasutsläppen från samtliga hushåll i Malmö kommun, hämtas från Konsumtionskompassen.
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per kategori
Nyckeltal SE. 1.2. 3Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person, kategori och år.
Datakälla: Malmö stad och SEI
Trend:
Försämring sedan 2019Senaste värdet:
6,2 ton CO2-ekv/person (2023)
Utgångsvärde:
6,3 ton CO2-ekv/person (2019)
Mål 2030:
3,1 ton CO2-ekv/person (2030)
Kommentar
Preliminära siffror för år 2023 visar att de totala konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen per person i Malmö ökade med 9 procent jämför med året innan och uppgår till 6,2 ton koldioxidekvivalenter per person. Detta innebär att utsläppsnivåerna totalt sett har återgått till ungefär samma nivå som de låg på år 2019. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå som, i enlighet med Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030, beslutats vara 3,1 ton koldioxidekvivalenter per person.
Under pandemiåret 2020 minskade de konsumtionsbaserade utsläppen kraftigt från 6,2 till 5,1 ton per capita. Minskningen orsakades i första hand av kraftigt minskat flygresande, där utsläppen från flyg minskade med cirka 73 procent jämfört med år 2019. Lokala transporter minskade med cirka 17 procent och utsläppen från fritid, sport och kultur minskade med omkring 5 procent. För övriga konsumtionsområden såsom livsmedel, boende och varukonsumtion är förändringarna små. Efter pandemin har utsläppen successivt ökat och år 2023 (som än så länge grundar sig i prognosticerade data) bedöms utsläppen vara lika stora som före pandemin.