Svart rödstjärt

Den första kända häckningen i Malmö ägde rum under 1920-talet och sedan dess har arten bebott kommunen. Populationen har varierat en hel del från tid till annan. Några toppår, då beståndet dessutom har räknats till viss del, är år 1998 och 2004. Under förstnämnda år räknades minst 29-32 par inom Malmö kommuns gränser. Detta år var antagligen extremt varför 2004 års siffror kan anses som mer normalt för ett toppår. Då hittades 23 häckande par inom Malmö stads gränser och det framgick att artens huvudfäste var de kustnära hamn- och industriområdena. Dock har det även noterats en del både säkra och troliga häckningar i flera inlandsområden. Under senare år, inte minst under år 2024, har oroväckande få observationer gjorts i Malmö kommun och artens status måste följas upp under kommande säsonger. Sannolikt fanns det färre än tio par i kommunen under år 2024.

Den svarta rödstjärten har sedan den etablerade sig som svensk häckfågel för ungefär etthundra år sedan trivts mycket bra i Malmöområdet. Dock finns det som sagt tyvärr tecken på en tillbakagång under senare år. Arten är ursprungligen knuten till bergsmiljöer men har i urbana områden, i synnerhet hamnar och andra industriområden, funnit lämpliga substitut för denna miljö. Finns det bara insektsrika ogräsytor och utsiktsplatser för sång, revirbevakning och födosök så fyller en industribyggnad samma funktion som en bergsvägg. Även stenbrott används som livsmiljö. Häckningsplatsen förläggs ofta till håligheter i byggnader och hannen hävdar revir från höga byggnader och skorstenar. Av stor vikt för arten är förekomst av artrika ruderatmarker med god födotillgång. En artrik insektsfauna är avgörande, vilken i sin tur hänger samman med en rik flora.