Kritsuga

Kritsuga växer i Limhamns kalkbrott och noterades där under år 2025, dels i den västra delen av brottet, dels i den östra kanten av brottet (cirka 160 skott i den östra och mer sparsamt i den västra). Enstaka vegetativa skott fanns också kvar på tidigare utsättningsplatser nere i brottet som har sin härkomst från plantmaterial odlat i trädgårdar med ett ursprung från den naturliga förekomsten.

Kritsuga har historiskt förekommit inom ett begränsat område i sydvästligaste Skåne, som bedöms vara den enda med säkerhet inhemska förekomsten i landet (Johansson 2017). På andra håll misstänks arten ha kommit ut genom odling. Den starkaste förekomsten fanns i trakten av Limhamn och Bunkeflo där kritsuga ska ha funnits ”i stor myckenhet” på 1800-talet. Genom förändringar i jordbrukslandskapet och exploatering dog kritsugan ut på 1940-talet. Arten har dock bevarats i odling i trädgårdar med känd proveniens från Limhamn och försök har gjorts att åter utplantera kritsuga inom det forna utbredningsområdet.

Kritsuga är en ytterst ovanlig art i Sverige som balanserar på gränsen till utrotning. Arten är kalkgynnad och förekommer i torra gräsmarker i jordbrukslandskapet. Den kan även förekomma i ljusöppna skogar.

Kritsuga växer naturaliserad på ett par närliggande platser vid Kristianstad. I övrigt är arten noterad som tillfälligt inkommen eller förvildad på enstaka spridda platser. Malmö har ett särskilt ansvar för arten eftersom dess historiska utbredningsområde var koncentrerat här. Pågående försök att återinföra arten kan möjligen resultera i en återetablering.