Miljöbarometern
Nyckeltalen nedan används för uppföljningen av mål 9 i miljöprogrammet. Utgångspunkten för nyckeltalen är rapporten "Särskilt bevarandevärda arter i Malmö kommun". Dessutom ingår även fladdermöss, fisk och bottenfauna i översikten nedan. För flertalet av nyckeltalen redovisas data från Artportalen, SLU. Systematiska inventeringar har endast utförts för ett fåtal arter.
Artrikedom (utvalda arter) på land och i vattendrag.
Indikatorer MP. 9. 1Indikatorn visar att utvecklingen inte är i linje med måluppfyllelsen, därför krävs omfattande insatser.
Utvecklingen för särskilt bevarandevärda fåglar är försämrad då samtliga tre utpekade fågelarter, pilgrimsfalk, småtärna och svart rödstjärt är på nedgång i kommunen.
Utvecklingen för groddjur är försämrad då den särskilt bevarandevärda lökgrodan rapporterats som ej återfunnen under år 2024. För grönfläckig padda ser dock förekomsten för närvarande stark ut.
Utvecklingen för särskilt bevarandevärda steklar är försämrad då flodsandbi inte återfunnits sedan år 2010 medan rostsmalbi återfanns på två lokaler under år 2024, där de tidigare ej funnits.
Utvecklingen för fjärilar är försämrad då både svartklintsblomvecklare och vitt stråfly är på nedgång i kommunen. Båda arterna har sin nationella hemvist i kommunen och den senare är även sällsynt globalt sett.
Utvecklingen för kärlväxter går ej att bedöma då kunskapen om hur de utvecklas i kommunen är låg. Dock riskerar den kritiskt hotade åkerrosen att försvinna, från sin enda växtplats i kommunen, när hamnområdet exploateras. Däremot är ålgräsets situation oförändrad då den ekologiska statusen klassats som god till hög på de undersökta lokalerna under flertalet år.
Utvecklingen för mossor verkar stabil och oförändrad då fynd av både dvärgpottia och smal toffelmossa rapporterats i Artportalen under senare år.
Utvecklingen för svampen blomjordstjärna verkar oförändrad då arten finns rapporterade sedan år 2019 i Artportalen.
Utvecklingen för fladdermöss bedöms som oförändrad dock ger senaste inventeringen indikationer på en undanträngning av arterna sannolikt på grund av att Malmö exploateras och belyses i ökad utsträckning.
Utvecklingen för fiskar bedöms som oförändrad då den senaste inventeringen av de mindre vattendragen i kommunen visar på relativt stabila förhållanden och förekomst av öring på sju av åtta undersökta lokaler.
Utvecklingen för bottenfaunan kan ej bedömas då ännu ingen uppföljande inventering av 2021 års undersökning gjorts.
Sammantaget visar 4 artgrupper på försämring och 4 artgrupper är oförändrade medan 2 artgrupper, kärlväxter samt bottenfauna, inte går att bedöma. Utvecklingen för indikatorn ovan bedöms därmed som försämrad.
Fåglar
Malmö kommun utgör livsmiljö för ett stort antal fågelarter. Strandängarna och hamnområdet är av särskild betydelse för sällsynta och hotade arter, men även stadens parker och ruderatmarker är av stor betydelse för fågellivet som helhet. Tre arter bedöms vara av särskilt bevarandevärde i Malmö: pilgrimsfalk, småtärna och svart rödstjärt.
Data för de redovisade fågelarterna erhålls från Skånes Ornitologiska Förening som i möjligaste omfattning gör inventeringar av häckande fåglar.
Groddjur
Groddjur är generellt högt prioriterade inom naturvårdsarbetet. Alla arter är fridlysta och många arter är eller har varit hotade. Till följd av ett aktivt naturvårdsarbete har situationen förbättrats för flera av arterna, bland annat i form av restaurering av våtmarker. Samtliga rödlistade groddjur med bofast förekomst i kommunen (2 arter) bedöms vara av särskilt bevarandevärde i Malmö: grönfläckig padda och lökgroda.
Steklar
Ett knappt 20-tal rödlistade arter av steklar förekommer i Malmö, främst bin. Limhamns kalkbrott och Klagshamns udde utgör de viktigaste lokalerna i kommunen för artgruppen, men blomrika ruderatmarker i kommunens verksamhetsområden är också betydelsefulla. Mikael Molanders inventering av gaddsteklar i Limhamns kalkbrott utgör en viktig referens. Två arter bedöms vara särskilt bevarandevärda: flodsandbi och rostsmalbi.
Fjärilar
Ett 60-tal rödlistade fjärilar är kända från Malmö. Arterna förekommer särskilt längs kusten, men också i ruderatmarker och gräsmarker i hamnområdet och i stadens yttre delar. Två arter bedöms vara särskilt bevarandevärda: svartklintsblomvecklare och vitt stråfly.
Kärlväxter
Malmö är beläget i en floristiskt rik region med höga botaniska värden främst knutna till strandängarna och kalkmiljöer. I kommunen förekommer även sällsynta arter knutna till det skånska jordbrukslandskapet, som är trängda både av intensifierad markanvändning och exploatering. Åtta arter bedöms vara av särskilt bevarandevärde i Malmö: dansk iris, dikesskräppa, kalkkrassing, klintsnyltrot, kritsuga, ormax, åkerros och ålgräs.
Mossor
De naturvårdsintressanta mossor som förekommer i Malmö kommun har i stort sett alla det gemensamt att de är små tuvbildande arter som är konkurrsenssvaga och knutna till blottad kalkrik lerjord. Den historiska kalkbrytningen har gett upphov till de idag viktigaste lokalerna för mossor i kommunen. Två arter bedöms vara av särskilt bevarandevärde i Malmö: dvärgpottia och smal toffelmossa.
Svampar
Bland svamparna i Malmö märks främst arter knutna till två livsmiljöer: äldre trädmiljöer i parker i centrala Malmö och vid gamla gårdar, samt arter knutna till kalkrika lerjordar med varmt lokalklimat. Merparten av svamparterna har dock inte kärnpopulationer i kommunen som gör dem särskilt prioriterade. En art bedöms vara av särskilt bevarandevärde i Malmö: blomjordstjärna.
Däggdjur
Malmö stad har inventerat fladdermöss sedan år 1998 och genomfört totalt åtta undersökningar.
Fisk
Malmö stad har inventerat fisk i de små vattendragen sedan år 2000 och genomfört totalt sex undersökningar tillsammans med Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd.
Bottenfauna
Malmö stad har inventerat bottenfauna i fem vattendrag inom kommunen. Undersökningarna har genomförts under år 1991, 2009 och 2021.