Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp

Indikator MP. 3.1. 1

Stockholm Environment Institute (SEI) har utvecklat Konsumtionskompassen, vilket är ett digitalt verktyg som kan åskådliggöra klimatpåverkan från hushållens konsumtion. Redovisade uppgifter, på växthusgasutsläppen från samtliga hushåll i Malmö kommun, hämtas från Konsumtionskompassen.

Diagram
Tabell

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år.

Datakälla: Malmö stad och SEI

Exportera data till Excel

Trend:

Förbättring sedan 2019

Senaste värdet:

5,5 ton CO2-ekv/person (2023)

Utgångsvärde:

6,2 ton CO2-ekv/person (2019)

Målvärde 2030:

3,1 ton CO2-ekv/person (2030)

Kommentar

Växthusgasutsläppen orsakade av Malmöbornas konsumtion uppgick år 2023 till 5,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är lägre än år 2019 och även år 2022 men högre än år 2020 och 2021. I dessa siffror inkluderas alla flygresors hela klimatpåverkan. Däremot ingår ej offentlig konsumtion och investeringar vilka uppgick till 2,7 respektive 1 ton koldioxidekvivalenter per person år 2019 som nationellt genomsnitt. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå som, i enlighet med Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030, beslutats vara 3,1 ton koldioxidekvivalenter per person.

Om IPCCs rekommendationer om en halvering av utsläppen vart tionde år ska följas blir den hållbara nivån för Malmö år 2030 3,1 ton koldioxidekvivalenter per person exklusive utsläppen från offentlig konsumtion och investeringar. I genomsnitt behöver alltså Malmöbon halvera sina växthusgasutsläpp till år 2030.

Beräkningarna bygger på nationell statistik samt modellering av konsumtionsmönster vilket innebär att det finns en tidsfördröjning i dataunderlaget. Denna uppföljning baseras därför på senast tillgängliga data, vilket innebär att utsläppsnivåerna avser år 2023.