Gå direkt till sidans innehåll

Territoriella växthusgasutsläpp

Nyckeltal SE. 1.2. 1

Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.

Växthusgasutsläpp för Malmö per sektor

Rad-id Mätområde Datum Värde (kton CO2-ekv)

0

Totalt

1990

1660

1

Totalt

2000

1530

2

Totalt

2005

1450

3

Totalt

2010

2050

4

Totalt

2015

1260

5

Totalt

2019

985

6

Totalt

2020

840

7

Totalt

2021

923

8

Totalt

2022

890

9

Energi

1990

722

10

Energi

2000

630

11

Energi

2005

669

12

Energi

2010

1290

13

Energi

2015

617

14

Energi

2019

362

15

Energi

2020

288

16

Energi

2021

347

17

Energi

2022

343

18

Industri

1990

182

19

Industri

2000

178

20

Industri

2005

96,0

21

Industri

2010

113

22

Industri

2015

102

23

Industri

2019

110

24

Industri

2020

84,6

25

Industri

2021

122

26

Industri

2022

122

27

Jordbruk

1990

10,1

28

Jordbruk

2000

7,66

29

Jordbruk

2005

7,24

30

Jordbruk

2010

7,16

31

Jordbruk

2015

6,81

32

Jordbruk

2019

6,85

33

Jordbruk

2020

7,67

34

Jordbruk

2021

7,32

35

Jordbruk

2022

7,32

36

Vägtrafik

1990

433

37

Vägtrafik

2000

495

38

Vägtrafik

2005

476

39

Vägtrafik

2010

419

40

Vägtrafik

2015

335

41

Vägtrafik

2019

320

42

Vägtrafik

2020

310

43

Vägtrafik

2021

301

44

Vägtrafik

2022

290

45

Sjöfart, Järnväg och Flyg

1990

133

46

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2000

45,7

47

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2005

30,1

48

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2010

47,2

49

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2015

44,1

50

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2019

44,7

51

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2020

45,3

52

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2021

45,1

53

Sjöfart, Järnväg och Flyg

2022

27,1

54

Arbetsmaskiner

1990

70,7

55

Arbetsmaskiner

2000

50,6

56

Arbetsmaskiner

2005

50,6

57

Arbetsmaskiner

2010

75,5

58

Arbetsmaskiner

2015

74,5

59

Arbetsmaskiner

2019

73,6

60

Arbetsmaskiner

2020

46,2

61

Arbetsmaskiner

2021

46,1

62

Arbetsmaskiner

2022

46,1

63

Produktanvändning

1990

12,0

64

Produktanvändning

2000

35,6

65

Produktanvändning

2005

44,7

66

Produktanvändning

2010

45,1

67

Produktanvändning

2015

52,7

68

Produktanvändning

2019

47,2

69

Produktanvändning

2020

38,3

70

Produktanvändning

2021

36,3

71

Produktanvändning

2022

36,3

72

Avfall och Avlopp

1990

98,6

73

Avfall och Avlopp

2000

86,3

74

Avfall och Avlopp

2005

72,3

75

Avfall och Avlopp

2010

48,9

76

Avfall och Avlopp

2015

32,8

77

Avfall och Avlopp

2019

21,5

78

Avfall och Avlopp

2020

20,5

79

Avfall och Avlopp

2021

17,6

80

Avfall och Avlopp

2022

17,6

Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Kommentar

Under år 2022 minskade de totala växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område med 3,6 procent jämfört med året innan. Totalt sett har dock utsläppen minskat med drygt 46 procent, eller 770 kiloton koldioxidekvivalenter, sedan år 1990. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå som, enligt Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030, är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.

Den största förändringen står energisektorn för, där utsläppen både har ökat och minskat i stor omfattning. Sektorn har år 2022 totalt sett, sedan år 1990, minskat sina utsläpp med 380 kiloton koldioxidekvivalenter, eller 52,5 procent. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har energisektorn ytterligare minskat växthusgasutsläppen.

Den övervägande delen av sektorerna har minskat sina utsläpp sedan år 1990. Avfall och avlopp är den sektor som procentuellt sett minskat utsläppen mest, med drygt 82 procent eller drygt 80 kiloton koldioxidekvivalenter. Utsläppen från Sjöfart, Järnväg och Flyg har minskat med 80 procent, nästan 110 kiloton, medan vägtrafikens utsläpp minskat med 33 procent eller 140 kiloton. (För de senaste två åren är data på vägtrafikens koldioxidutsläpp antagligen några procent för höga. Detta har orsakats av att förändringar av reduktionsplikten inte tagits hänsyn till i de officiella emissionsfaktorerna för koldioxid.) Industrisektorns utsläpp är 60 kiloton lägre, jordbrukssektorns nästan 3 kiloton lägre och utsläppen från arbetsmaskiner nästan 25 kiloton lägre. Däremot har produktanvändningens utsläpp ökat med 200 procent, eller 24 kiloton. Den största ökningen för denna sektor skedde dock mellan år 1990 och 2000.

Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.

Senast uppdaterad: 2023-12-15