Gå direkt till sidans innehåll

Territoriella växthusgasutsläpp

Nyckeltal SE. 1.2. 1

Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.

Växthusgasutsläpp för Malmö per sektor

Rad-id Mätområde Datum Värde (kton CO2-ekv)
0 Totalt 1990 1660
1 Totalt 2000 1530
2 Totalt 2005 1440
3 Totalt 2010 2030
4 Totalt 2015 1250
5 Totalt 2019 978
6 Totalt 2020 839
7 Totalt 2021 917
8 Totalt 2022 841
9 Totalt 2023 821
10 Totalt 2024 831
11 Energi 1990 722
12 Energi 2000 630
13 Energi 2005 669
14 Energi 2010 1290
15 Energi 2015 618
16 Energi 2019 363
17 Energi 2020 288
18 Energi 2021 348
19 Energi 2022 343
20 Energi 2023 343
21 Energi 2024 342
22 Industri 1990 191
23 Industri 2000 187
24 Industri 2005 93,9
25 Industri 2010 105
26 Industri 2015 95,1
27 Industri 2019 104
28 Industri 2020 80,0
29 Industri 2021 120
30 Industri 2022 103
31 Industri 2023 98,0
32 Industri 2024 98,0
33 Jordbruk 1990 10,1
34 Jordbruk 2000 7,93
35 Jordbruk 2005 7,45
36 Jordbruk 2010 7,38
37 Jordbruk 2015 7,14
38 Jordbruk 2019 7,27
39 Jordbruk 2020 8,04
40 Jordbruk 2021 7,68
41 Jordbruk 2022 7,65
42 Jordbruk 2023 7,25
43 Jordbruk 2024 7,25
44 Vägtrafik 1990 433
45 Vägtrafik 2000 495
46 Vägtrafik 2005 476
47 Vägtrafik 2010 419
48 Vägtrafik 2015 335
49 Vägtrafik 2019 320
50 Vägtrafik 2020 310
51 Vägtrafik 2021 299
52 Vägtrafik 2022 264
53 Vägtrafik 2023 256
54 Vägtrafik 2024 266
55 Sjöfart, Järnväg och Flyg 1990 133
56 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2000 45,7
57 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2005 30,1
58 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2010 47,2
59 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2015 44,1
60 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2019 44,6
61 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2020 45,1
62 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2021 45,1
63 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2022 26,6
64 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2023 24,5
65 Sjöfart, Järnväg och Flyg 2024 24,5
66 Arbetsmaskiner 1990 70,7
67 Arbetsmaskiner 2000 50,6
68 Arbetsmaskiner 2005 50,6
69 Arbetsmaskiner 2010 75,5
70 Arbetsmaskiner 2015 74,5
71 Arbetsmaskiner 2019 73,5
72 Arbetsmaskiner 2020 46,1
73 Arbetsmaskiner 2021 46,1
74 Arbetsmaskiner 2022 46,1
75 Arbetsmaskiner 2023 46,1
76 Arbetsmaskiner 2024 46,7
77 Produktanvändning 1990 10,8
78 Produktanvändning 2000 31,0
79 Produktanvändning 2005 41,8
80 Produktanvändning 2010 42,1
81 Produktanvändning 2015 48,6
82 Produktanvändning 2019 43,8
83 Produktanvändning 2020 40,8
84 Produktanvändning 2021 33,7
85 Produktanvändning 2022 32,8
86 Produktanvändning 2023 31,0
87 Produktanvändning 2024 31,0
88 Avfall och Avlopp 1990 89,9
89 Avfall och Avlopp 2000 79,1
90 Avfall och Avlopp 2005 66,8
91 Avfall och Avlopp 2010 45,5
92 Avfall och Avlopp 2015 31,1
93 Avfall och Avlopp 2019 20,8
94 Avfall och Avlopp 2020 20,1
95 Avfall och Avlopp 2021 17,6
96 Avfall och Avlopp 2022 16,7
97 Avfall och Avlopp 2023 15,4
98 Avfall och Avlopp 2024 15,4
Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Kommentar

Under år 2024 ökade de totala växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område med 1,2 procent jämfört med året innan. Totalt sett har dock utsläppen minskat med 50 procent, eller 830 kiloton koldioxidekvivalenter, sedan år 1990. Den gröna linjen i diagrammet visar Malmös målnivå som, enligt Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030, är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.

Den största förändringen står energisektorn för, där utsläppen både har ökat och minskat i stor omfattning. Sektorn har år 2024 totalt sett, sedan år 1990, minskat sina utsläpp med 380 kiloton koldioxidekvivalenter, eller 52,6 procent. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har energisektorn ytterligare minskat växthusgasutsläppen.

Den övervägande delen av sektorerna har minskat sina utsläpp sedan år 1990. Avfall och avlopp är den sektor som procentuellt sett minskat utsläppen mest, med drygt 82 procent eller drygt 70 kiloton koldioxidekvivalenter. Utsläppen från Sjöfart, Järnväg och Flyg har minskat med drygt 80 procent, nästan 110 kiloton, medan vägtrafikens utsläpp minskat med 39 procent eller nästan 170 kiloton. Industrisektorns utsläpp är drygt 90 kiloton lägre, jordbrukssektorns nästan 3 kiloton lägre och utsläppen från arbetsmaskiner nästan 25 kiloton lägre. Däremot har produktanvändningens utsläpp ökat med nästan 190 procent, eller 20 kiloton. Den största ökningen för denna sektor skedde dock mellan år 1990 och 2000.

Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.

Senast uppdaterad: 2025-09-09