Territoriella växthusgasutsläpp per invånare

Nyckeltal SE. 1.2. 2

Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.

Diagram
Tabell
Jämför

Växthusgasutsläpp för Malmö per sektor och per invånare

Välj utsläppskategori
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2-ekv/person)
0	Totalt	1990	7,10
1	Totalt	2000	5,87
2	Totalt	2005	5,30
3	Totalt	2010	6,81
4	Totalt	2015	3,89
5	Totalt	2019	2,85
6	Totalt	2020	2,40
7	Totalt	2021	2,61
8	Totalt	2022	2,36
9	Totalt	2023	2,31
10	Energi	1990	3,09
11	Energi	2000	2,43
12	Energi	2005	2,47
13	Energi	2010	4,32
14	Energi	2015	1,91
15	Energi	2019	1,05
16	Energi	2020	0,83
17	Energi	2021	0,99
18	Energi	2022	0,96
19	Energi	2023	0,95
20	Industri	1990	0,81
21	Industri	2000	0,71
22	Industri	2005	0,35
23	Industri	2010	0,35
24	Industri	2015	0,29
25	Industri	2019	0,30
26	Industri	2020	0,23
27	Industri	2021	0,34
28	Industri	2022	0,29
29	Industri	2023	0,28
30	Jordbruk	1990	0,045
31	Jordbruk	2000	0,032
32	Jordbruk	2005	0,028
33	Jordbruk	2010	0,026
34	Jordbruk	2015	0,023
35	Jordbruk	2019	0,022
36	Jordbruk	2020	0,024
37	Jordbruk	2021	0,022
38	Jordbruk	2022	0,022
39	Jordbruk	2023	0,022
40	Vägtrafik	1990	1,85
41	Vägtrafik	2000	1,91
42	Vägtrafik	2005	1,75
43	Vägtrafik	2010	1,40
44	Vägtrafik	2015	1,04
45	Vägtrafik	2019	0,93
46	Vägtrafik	2020	0,89
47	Vägtrafik	2021	0,85
48	Vägtrafik	2022	0,74
49	Vägtrafik	2023	0,71
50	Sjöfart, Järnväg och Flyg	1990	0,57
51	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2000	0,18
52	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2005	0,11
53	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2010	0,16
54	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2015	0,13
55	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2019	0,20
56	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2020	0,19
57	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2021	0,25
58	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2022	0,25
59	Sjöfart, Järnväg och Flyg	2023	0,24
60	Arbetsmaskiner	1990	0,24
61	Arbetsmaskiner	2000	0,23
62	Arbetsmaskiner	2005	0,23
63	Arbetsmaskiner	2010	0,25
64	Arbetsmaskiner	2015	0,14
65	Arbetsmaskiner	2019	0,13
66	Arbetsmaskiner	2020	0,13
67	Arbetsmaskiner	2021	0,13
68	Arbetsmaskiner	2022	0,076
69	Arbetsmaskiner	2023	0,073
70	Produktanvändning	1990	0,052
71	Produktanvändning	2000	0,13
72	Produktanvändning	2005	0,17
73	Produktanvändning	2010	0,15
74	Produktanvändning	2015	0,16
75	Produktanvändning	2019	0,14
76	Produktanvändning	2020	0,11
77	Produktanvändning	2021	0,100
78	Produktanvändning	2022	0,11
79	Produktanvändning	2023	0,11
80	Avfall och Avlopp	1990	0,38
81	Avfall och Avlopp	2000	0,30
82	Avfall och Avlopp	2005	0,24
83	Avfall och Avlopp	2010	0,15
84	Avfall och Avlopp	2015	0,093
85	Avfall och Avlopp	2019	0,057
86	Avfall och Avlopp	2020	0,055
87	Avfall och Avlopp	2021	0,047
88	Avfall och Avlopp	2022	0,044
89	Avfall och Avlopp	2023	0,043

Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Exportera data till Excel

Kommentar

Växthusgasutsläppen per person är år 2023 de lägsta under den redovisade perioden och uppgår till 2,3 ton koldioxidekvivalenter per person. Utsläppen minskade mellan år 2010 och 2022 på grund av främst minskade utsläpp från energisektorn. Även Malmös befolkningsökning på cirka 5000 personer årligen, sedan år 2006, bidrar till minskningen.

Förändringarna inom energisektorn, mellan år 1990 och idag, beror till stor del på hur mycket Öresundsverket var i drift under respektive år. Fram till dess att Öresundsverket driftsattes visar statistiken att utsläppen minskade en del sedan år 1990. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i full drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har växthusgasutsläppen från energisektorn minskat ytterligare.

Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.