Miljöbarometern
Årliga sammanställningar görs av växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område (land- och havsareal) vilket innebär Scope 1 enligt "Greenhouse Gas Protocol" för städer. Uppgifter hämtas från både lokal och nationell databas. Konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område ingår därmed inte.
Territoriella växthusgasutsläpp per invånare
Nyckeltal SE. 1.2. 2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2-ekv/person) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Energi |
1990 |
3,09 |
|
1 |
Energi |
2000 |
2,43 |
|
2 |
Energi |
2005 |
2,47 |
|
3 |
Energi |
2010 |
4,32 |
|
4 |
Energi |
2015 |
1,91 |
|
5 |
Energi |
2019 |
1,05 |
|
6 |
Energi |
2020 |
0,83 |
|
7 |
Energi |
2021 |
0,99 |
|
8 |
Energi |
2022 |
0,96 |
|
9 |
Energi |
2023 |
0,95 |
Datakälla: Malmö stad och SMED, Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Kommentar
Växthusgasutsläppen per person är år 2023 de lägsta under den redovisade perioden och uppgår till 2,3 ton koldioxidekvivalenter per person. Utsläppen minskade mellan år 2010 och 2022 på grund av främst minskade utsläpp från energisektorn. Även Malmös befolkningsökning på cirka 5000 personer årligen, sedan år 2006, bidrar till minskningen.
Förändringarna inom energisektorn, mellan år 1990 och idag, beror till stor del på hur mycket Öresundsverket var i drift under respektive år. Fram till dess att Öresundsverket driftsattes visar statistiken att utsläppen minskade en del sedan år 1990. År 2010 var det naturgaseldade Öresundsverket i full drift och levererade värme till Malmös och Burlövs fjärrvärmenät samt el till hela det nordiska elsystemet. Detta år ökade utsläppen från energisektorn avsevärt. Följande år var Öresundsverket inte i drift lika mycket och år 2017 togs det helt ur drift. Sedan dess har växthusgasutsläppen från energisektorn minskat ytterligare.
Koldioxidutsläppen, för sektorerna energi, vägtrafik, sjöfart, järnväg och flyg samt arbetsmaskiner, beräknas med hjälp av övervakningssystemet ENVIMAN och finns att tillgå för det senast redovisade året. Uppgifter på koldioxidutsläppen för de andra sektorerna samt övriga växthusgaser hämtas från SMED som genom SMHI tillhandahåller uppgifter om luftföroreningar på kommunnivå ur den nationella databasen för luftutsläpp. Dessa uppgifter har en eftersläpning i statistikredovisningen och är inte tillgängliga förrän 1½ år efter årets slut. Siffrorna för det senast redovisade året uppskattas därför med föregående års data från SMED.