Gå direkt till sidans innehåll

Skottäthet på ålgräs

Nyckeltal SE. 6.3. 32

Öresunds Vattenvårdsförbund utför undersökningar av ålgräs i Öresund. Nedanstående uppgifter är hämtade från deras årliga rapporter avseende ålgräs. Under år 2021 ändrades recipientkontrollprogrammet och denna typ av undersökning utförs ej längre.

Skottäthet på ålgräsängar vid tre provtagningsstationer i Öresunds vattenområde.

Rad-id Mätområde Datum Värde (skott/m²)

0

Klagshamn grund

1997

949

1

Klagshamn grund

1998

1880

2

Klagshamn grund

1999

1312

3

Klagshamn grund

2000

1573

4

Klagshamn grund

2001

1075

5

Klagshamn grund

2002

1131

6

Klagshamn grund

2003

1589

7

Klagshamn grund

2004

2035

8

Klagshamn grund

2005

1427

9

Klagshamn grund

2006

763

10

Klagshamn grund

2007

1888

11

Klagshamn grund

2008

1693

12

Klagshamn grund

2009

1176

13

Klagshamn grund

2010

1117

14

Klagshamn grund

2011

1973

15

Klagshamn grund

2012

2275

16

Klagshamn grund

2013

1365

17

Klagshamn grund

2014

1477

18

Klagshamn grund

2015

1581

19

Klagshamn grund

2016

1328

20

Klagshamn grund

2017

1451

21

Klagshamn grund

2018

27

22

Klagshamn grund

2019

0

23

Klagshamn grund

2020

0

Datakälla: Öresunds Vattenvårdsförbund

Kommentar

Klagshamns grunda station hade vid 2020 års undersökning, precis som de två åren innan, så pass lite ålgräs att provtagning inte var möjlig. På den djupa stationen ökade tätheten jämfört med de senaste fem åren och uppgick till 528 skott per kvadratmeter, vilket är i mellersta delen av den mätseriens värden.

Trots en fortfarande mycket dålig förekomst av ålgräs på Klagshamns grunda station fanns det detta år nya små glesa bestånd så ålgräset verkar vara på väg mot en återhämtning. Två varma somrar 2018 och 2019 har sannolikt haft olika lokala effekter på ålgräset, där skillnader i exempelvis omvärldsfaktorer såsom vattenomsättning och djup har varit avgörande för ålgräsets kondition. Det har troligen varit för varmt för ålgräset, två år i rad, på Klagshamns grunda station då den ligger i ett område med vidsträckta grundområden och har relativt låg vattenomsättning.

Även detta år observerades bara enstaka plantor på Landskronas djupa station så inga prover kunde tas. Kraftig sandöverlagring observerades och endast mycket små fläckvisa bestånd kunde urskiljas. Den dåliga förekomsten kan vara en följd av vågerosion och möjligen även en effekt av förhöjd vattentemperatur vilket kan leda till att plantorna försvagas.

Totalt sett har skottätheten på de sex stationerna minskat under den redovisade perioden. Tas inte Klagshamns grunda station och Landskronas djupa station med det senaste året så har skottätheten på de övriga fyra ökat. Skottätheten varierar stort mellan åren för de olika inventeringsområdena. Generellt är tätheten högre i de grunda stationerna än i de djupa vilket beror på de naturliga effekterna av skillnader i ljusklimat på olika vattendjup.

Ålgräsängarna på de grunda bottenområdena längs Malmös och Öresunds kust har stor betydelse som uppväxtområden, skydd och födounderlag för många marina organismer. Dessutom förhindrar de sedimenterosion och har också en viktig roll i närsaltskretsloppet.

Ålgräsängarna i Öresund har gynnats av att det har rått förbud för trålfiske i sundet sedan år 1932. En av Europas största sammanhängande musselbankar finns även i sundet. Musslorna filtrerar och renar en stor mängd vatten vilket gynnar ålgräset genom att vattnet blir mindre grumlig och ljusklimatet blir bättre.

Senast uppdaterad: 2024-02-26