Miljöbarometern
Stockholm Environment Institute (SEI) har utvecklat Konsumtionskompassen, vilket är ett digitalt verktyg som kan åskådliggöra klimatpåverkan från hushållens konsumtion. Redovisade uppgifter, på växthusgasutsläppen från samtliga hushåll i Malmö kommun, hämtas från Konsumtionskompassen.
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område
Nyckeltal SE. 12.3. 8| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2-ekv/person) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Genomsnittlig Malmöbo |
2019 |
6,2 |
|
1 |
Herrgården |
2019 |
3,5 |
|
2 |
Kirseberg |
2019 |
5,3 |
|
3 |
Oxie kyrkby |
2019 |
5,6 |
|
4 |
Ribersborg |
2019 |
10,5 |
|
5 |
Riseberga |
2019 |
6,2 |
|
6 |
Västra Hamnen |
2019 |
8,0 |
Datakälla: Malmö stad och SEI
Kommentar
De konsumtionsbaserade utsläppen skiljer sig avsevärt åt mellan olika geografiska områden i Malmö. För att nå ner till målvärdet år 2030 behöver alltså en Malmöbo som bor på Ribersborg minska sina växthusgasutsläpp avsevärt mer än en Malmöbo som bor på Herrgården.
Med hjälp av konsumtionskompassen går det att följa de konsumtionsbaserade utsläppen ner till enskilda postnummer. För att illustrera de geografiska skillnaderna har utsläppsprofiler tagits fram för sex olika postnummerområden. Offentlig konsumtion och investeringar ingår ej i dessa siffror. Se nulägesbeskrivningen ”Nulägesanalys Omställningsområde Klimatsmart konsumtion” för mer detaljerad information.
Utsläppsprofilerna visar tydligt att summan av utsläppsnivåerna till stor del följer inkomstnivåerna. De utvalda områdena är de med högst respektive lägst utsläpp (Ribersborg och Herrgården), ett med genomsnittliga utsläpp (Riseberga) två med medellåga utsläpp, ett urbant område och ett utanför staden (Kirseberg och Oxie kyrkby) samt slutligen ett från Västra Hamnen där stora hållbarhetssatsningar gjorts.
Verktyget Klimatkompassen vidareutvecklas för närvarande av SEI och data för år 2023 är planerade att publiceras i början av år 2025.