Miljöbarometern
Vid fem provtagningspunkter i vattendrag som berör kommunen mäts syrehalten sex gånger per år. Årsmedelvärdena för dessa mätplatser redovisas i detta nyckeltal.
Syrehalt årsmedel
Nyckeltal SE. 6.5. 13| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (mg/l) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Skumparpsdiket |
1995 |
11,1 |
|
1 |
Skumparpsdiket |
1996 |
12,6 |
|
2 |
Skumparpsdiket |
1997 |
11,7 |
|
3 |
Skumparpsdiket |
1998 |
12,8 |
|
4 |
Skumparpsdiket |
1999 |
12,1 |
|
5 |
Skumparpsdiket |
2000 |
10,7 |
|
6 |
Skumparpsdiket |
2001 |
11,8 |
|
7 |
Skumparpsdiket |
2002 |
10,6 |
|
8 |
Skumparpsdiket |
2003 |
10,3 |
|
9 |
Skumparpsdiket |
2004 |
10,6 |
|
10 |
Skumparpsdiket |
2005 |
11,3 |
|
11 |
Skumparpsdiket |
2006 |
13,5 |
|
12 |
Skumparpsdiket |
2007 |
12,1 |
|
13 |
Skumparpsdiket |
2008 |
12,3 |
|
14 |
Skumparpsdiket |
2009 |
10,9 |
|
15 |
Skumparpsdiket |
2010 |
11,7 |
|
16 |
Skumparpsdiket |
2011 |
11,6 |
|
17 |
Skumparpsdiket |
2012 |
11,8 |
|
18 |
Skumparpsdiket |
2013 |
10,9 |
|
19 |
Skumparpsdiket |
2014 |
10,2 |
|
20 |
Skumparpsdiket |
2015 |
11,9 |
|
21 |
Skumparpsdiket |
2016 |
11,7 |
|
22 |
Skumparpsdiket |
2017 |
11,7 |
|
23 |
Skumparpsdiket |
2018 |
11,9 |
|
24 |
Skumparpsdiket |
2019 |
11,5 |
|
25 |
Skumparpsdiket |
2020 |
11,4 |
|
26 |
Skumparpsdiket |
2021 |
10,8 |
|
27 |
Skumparpsdiket |
2022 |
9,8 |
|
28 |
Skumparpsdiket |
2023 |
10,8 |
Datakälla: Malmö stad samt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Kommentar
Årsmedelvärdena av de uppmätta halterna av syrgas i vattendragen varierar i ganska stor utsträckning mellan olika år. Lägsta årsmedelhalt är 8,1 mg/l i Segeån år 1992 och högsta årsmedelhalt är 14,33 mg/l i Bunkeflodiket år 2016. Störst variation kan ses i Bunkeflodiket och minst variation ses i Risebergabäcken. Det är även en generell skillnad i syrehalt mellan Tygelsjöbäcken respektive Sege å och de övriga vattendragen där Tygelsjöbäcken uppvisar högre årsmedelvärden medan Sege å uppvisar lägre.
Se även nyckeltalet "Syrehalt" där de lägst uppmätta värdena av syrgas vid provtagningspunkterna i de fem vattendragen redovisas. Dessa värden jämförs där också med tillståndsklassningen i Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för ytvattenförekomster.
Syrgashalten anger mängden syrgas som är löst i vattnet. Syrgas tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syrgashalten är därför ofta högre på våren. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiskt material därför är syrgashalten generellt som lägst under sensommaren. I lugnflytande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrgashalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.