Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt årsmedel

Nyckeltal SE. 6.5. 13

Vid fem provtagningspunkter i vattendrag som berör kommunen mäts syrehalten sex gånger per år. Årsmedelvärdena för dessa mätplatser redovisas i detta nyckeltal.

Årsmedelvärde av uppmätt syrehalt i fem vattendrag

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Bunkeflodiket

1990

9,5

1

Bunkeflodiket

1991

10,8

2

Bunkeflodiket

1992

10,2

3

Bunkeflodiket

1993

11,6

4

Bunkeflodiket

1994

14,0

5

Bunkeflodiket

1995

12,4

6

Bunkeflodiket

1996

11,6

7

Bunkeflodiket

1997

12,4

8

Bunkeflodiket

1998

12,2

9

Bunkeflodiket

1999

11,8

10

Bunkeflodiket

2000

9,8

11

Bunkeflodiket

2001

10,2

12

Bunkeflodiket

2002

9,4

13

Bunkeflodiket

2003

8,6

14

Bunkeflodiket

2004

9,3

15

Bunkeflodiket

2005

11,8

16

Bunkeflodiket

2006

12,4

17

Bunkeflodiket

2007

10,2

18

Bunkeflodiket

2008

11,7

19

Bunkeflodiket

2009

8,4

20

Bunkeflodiket

2010

9,8

21

Bunkeflodiket

2011

12,2

22

Bunkeflodiket

2012

11,9

23

Bunkeflodiket

2013

11,2

24

Bunkeflodiket

2014

10,3

25

Bunkeflodiket

2015

11,6

26

Bunkeflodiket

2016

14,3

27

Bunkeflodiket

2017

11,7

28

Bunkeflodiket

2018

10,1

29

Bunkeflodiket

2019

11,5

30

Bunkeflodiket

2020

9,0

31

Bunkeflodiket

2021

10,1

32

Bunkeflodiket

2022

9,3

33

Bunkeflodiket

2023

10,0

Datakälla: Malmö stad samt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Kommentar

Årsmedelvärdena av de uppmätta halterna av syrgas i vattendragen varierar i ganska stor utsträckning mellan olika år. Lägsta årsmedelhalt är 8,1 mg/l i Segeån år 1992 och högsta årsmedelhalt är 14,33 mg/l i Bunkeflodiket år 2016. Störst variation kan ses i Bunkeflodiket och minst variation ses i Risebergabäcken. Det är även en generell skillnad i syrehalt mellan Tygelsjöbäcken respektive Sege å och de övriga vattendragen där Tygelsjöbäcken uppvisar högre årsmedelvärden medan Sege å uppvisar lägre.

Se även nyckeltalet "Syrehalt" där de lägst uppmätta värdena av syrgas vid provtagningspunkterna i de fem vattendragen redovisas. Dessa värden jämförs där också med tillståndsklassningen i Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för ytvattenförekomster.

Syrgashalten anger mängden syrgas som är löst i vattnet. Syrgas tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syrgashalten är därför ofta högre på våren. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiskt material därför är syrgashalten generellt som lägst under sensommaren. I lugnflytande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrgashalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.

Senast uppdaterad: 2024-05-07