Gå direkt till sidans innehåll

Skottäthet på ålgräs

Nyckeltal SE. 7.2. 5

Öresunds Vattenvårdsförbund utför undersökningar av ålgräs i Öresund. Nedanstående uppgifter är hämtade från deras årliga rapporter avseende ålgräs. Under år 2021 ändrades recipientkontrollprogrammet och denna typ av undersökning utförs ej längre.

Skottäthet på ålgräsängar vid tre provtagningsstationer i Öresunds vattenområde.

Rad-id Mätområde Datum Värde (skott/m²)

0

Klagshamn djup

1997

560

1

Klagshamn djup

1998

725

2

Klagshamn djup

1999

472

3

Klagshamn djup

2000

451

4

Klagshamn djup

2001

280

5

Klagshamn djup

2002

717

6

Klagshamn djup

2003

611

7

Klagshamn djup

2004

643

8

Klagshamn djup

2005

619

9

Klagshamn djup

2006

304

10

Klagshamn djup

2007

205

11

Klagshamn djup

2008

435

12

Klagshamn djup

2009

539

13

Klagshamn djup

2010

464

14

Klagshamn djup

2011

363

15

Klagshamn djup

2012

736

16

Klagshamn djup

2013

275

17

Klagshamn djup

2014

592

18

Klagshamn djup

2015

469

19

Klagshamn djup

2016

387

20

Klagshamn djup

2017

448

21

Klagshamn djup

2018

304

22

Klagshamn djup

2019

349

23

Klagshamn djup

2020

528

Datakälla: Öresunds Vattenvårdsförbund

Kommentar

Klagshamns grunda station hade vid 2020 års undersökning, precis som de två åren innan, så pass lite ålgräs att provtagning inte var möjlig. På den djupa stationen ökade tätheten jämfört med de senaste fem åren och uppgick till 528 skott per kvadratmeter, vilket är i mellersta delen av den mätseriens värden.

Trots en fortfarande mycket dålig förekomst av ålgräs på Klagshamns grunda station fanns det detta år nya små glesa bestånd så ålgräset verkar vara på väg mot en återhämtning. Två varma somrar 2018 och 2019 har sannolikt haft olika lokala effekter på ålgräset, där skillnader i exempelvis omvärldsfaktorer såsom vattenomsättning och djup har varit avgörande för ålgräsets kondition. Det har troligen varit för varmt för ålgräset, två år i rad, på Klagshamns grunda station då den ligger i ett område med vidsträckta grundområden och har relativt låg vattenomsättning.

Även detta år observerades bara enstaka plantor på Landskronas djupa station så inga prover kunde tas. Kraftig sandöverlagring observerades och endast mycket små fläckvisa bestånd kunde urskiljas. Den dåliga förekomsten kan vara en följd av vågerosion och möjligen även en effekt av förhöjd vattentemperatur vilket kan leda till att plantorna försvagas.

Totalt sett har skottätheten på de sex stationerna minskat under den redovisade perioden. Tas inte Klagshamns grunda station och Landskronas djupa station med det senaste året så har skottätheten på de övriga fyra ökat. Skottätheten varierar stort mellan åren för de olika inventeringsområdena. Generellt är tätheten högre i de grunda stationerna än i de djupa vilket beror på de naturliga effekterna av skillnader i ljusklimat på olika vattendjup.

Ålgräsängarna på de grunda bottenområdena längs Malmös och Öresunds kust har stor betydelse som uppväxtområden, skydd och födounderlag för många marina organismer. Dessutom förhindrar de sedimenterosion och har också en viktig roll i närsaltskretsloppet.

Ålgräsängarna i Öresund har gynnats av att det har rått förbud för trålfiske i sundet sedan år 1932. En av Europas största sammanhängande musselbankar finns även i sundet. Musslorna filtrerar och renar en stor mängd vatten vilket gynnar ålgräset genom att vattnet blir mindre grumlig och ljusklimatet blir bättre.

Senast uppdaterad: 2024-02-26