Gå direkt till sidans innehåll

Kväveutsläpp via vattendragen

Nyckeltal SE. 7.4. 8

Näringsämnestransporterna till Öresund uppskattas med hjälp av uppmätta halter av totalkväve i respektive vattendrag och modellberäknade vattenflöden.

Beräknad uttransport av totalkväve via fyra vattendrag till Öresund.

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton)

0

Tygelsjöbäcken

1995

52,4

1

Tygelsjöbäcken

1996

25,8

2

Tygelsjöbäcken

1997

26,5

3

Tygelsjöbäcken

1998

95,3

4

Tygelsjöbäcken

1999

60,1

5

Tygelsjöbäcken

2000

48,3

6

Tygelsjöbäcken

2001

54,5

7

Tygelsjöbäcken

2002

83,1

8

Tygelsjöbäcken

2003

26,6

9

Tygelsjöbäcken

2004

72,8

10

Tygelsjöbäcken

2005

32,7

11

Tygelsjöbäcken

2006

76,6

12

Tygelsjöbäcken

2007

76,4

13

Tygelsjöbäcken

2008

44,2

14

Tygelsjöbäcken

2009

35,8

15

Tygelsjöbäcken

2010

63,6

16

Tygelsjöbäcken

2011

50,8

17

Tygelsjöbäcken

2012

28,4

18

Tygelsjöbäcken

2013

30,7

19

Tygelsjöbäcken

2014

53,6

20

Tygelsjöbäcken

2015

41,9

21

Tygelsjöbäcken

2016

28,9

22

Tygelsjöbäcken

2017

41,4

23

Tygelsjöbäcken

2018

27,2

24

Tygelsjöbäcken

2019

51,5

25

Tygelsjöbäcken

2020

31,5

26

Tygelsjöbäcken

2021

46,0

27

Tygelsjöbäcken

2022

38,4

28

Tygelsjöbäcken

2023

68,9

Datakälla: Segeåns vattendragsförbund, Miljöförvaltningen och SMHI

Kommentar

Kvävetransporten via samtliga vattendrag låg år 2023 över respektive medelvärde för perioden 2010-2022. Någon tydlig trend kan ej ses för utförsel av kväve via Sege å och de tre små bäckarna Tygelsjöbäcken, Skumparpsdiket och Bunkeflodiket. Uttransporten av näringsämnen följer i stor utsträckning nederbördens variation. Bedömningar bör därför vara långsiktiga.

Under år 2019 och 2023 var kvävetransporten för både Sege å och Tygelsjöbäcken höga och kväveutförseln stor för dessa båda vattendrag. Enligt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds årsrapporter beror den höga kvävetransporten på en kombination av hög vattenföring och höga halter under delar av året.

År 1990 startades vattenprovtagning i Tygelsjöbäcken och Bunkeflodiket. I Skumparpsdiket påbörjades vattenprovtagningen år 1995. I Segeåns vattensystem har vattenundersökningar skett i olika omfattning sedan år 1965. Risebergabäcken, som avvattnar stora delar av kommunens östra delar, är ett biflöde till Sege å och ansluter i slutet av åns sträckning vid Valdemarsro.

Svedala avloppsreningsverk ligger en bit uppströms i Segeåns vattendragssystem. Uppgifterna för Sege å i det redovisade diagrammet inbegriper utsläppen från avloppsreningsverket. Enligt Segeåns recipientkontroll utgör avloppsreningsverkets utsläpp av kväve omkring 3 % av mängden som släpps ut vid mynningen.

SMHI utvecklar kontinuerligt modellen för beräkning av flödesdata och redovisar årligen nya uppdaterade värden från år 2010 och framåt. Flödesdata för åren dessförinnan är beräknade med tidigare versioner av modellen och därför ej helt jämförbara med de senare värdena.

Senast uppdaterad: 2024-05-10