Kväveutsläpp via vattendragen

Kvävetransporten via samtliga vattendrag låg år 2024 under respektive medelvärde för perioden 2010-2022, förutom för Bunkeflodiket som låg något över. Någon tydlig trend kan ej ses för utförsel av kväve via Sege å och de tre små bäckarna Tygelsjöbäcken, Skumparpsdiket och Bunkeflodiket. Möjligen kan en svag försämring skönjas. Uttransporten av näringsämnen följer i stor utsträckning nederbördens variation. Bedömningar bör därför vara långsiktiga.

Under år 2019 och 2023 var kvävetransporten för både Sege å och Tygelsjöbäcken höga och kväveutförseln stor för dessa båda vattendrag. Enligt Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds årsrapporter beror den höga kvävetransporten på en kombination av hög vattenföring och höga halter under delar av året.

År 1990 startades vattenprovtagning i Tygelsjöbäcken och Bunkeflodiket. I Skumparpsdiket påbörjades vattenprovtagningen år 1995. I Segeåns vattensystem har vattenundersökningar skett i olika omfattning sedan år 1965. Risebergabäcken, som avvattnar stora delar av kommunens östra delar, är ett biflöde till Sege å och ansluter i slutet av åns sträckning vid Valdemarsro.

Svedala avloppsreningsverk ligger en bit uppströms i Segeåns vattendragssystem. Uppgifterna för Sege å i det redovisade diagrammet inbegriper utsläppen från avloppsreningsverket. Enligt Segeåns recipientkontroll utgör avloppsreningsverkets utsläpp av kväve omkring 3 % av mängden som släpps ut vid mynningen.

SMHI utvecklar kontinuerligt modellen för beräkning av flödesdata och redovisar årligen nya uppdaterade värden från år 2010 och framåt.