Gå direkt till sidans innehåll

Jordbruksmark

Nyckeltal SE. 7.1. 4

Uppgifter på varje kommuns åker- och betesareal finns i Jordbruksverkets statistikdatabas varifrån dessa siffror har hämtats.

Total areal jordbruksmark i Malmö.

Rad-id Mätområde Datum Värde (ha)
0 Betesmark 1981 172
1 Betesmark 1985 164
2 Betesmark 1989 125
3 Betesmark 1990 132
4 Betesmark 1991 122
5 Betesmark 1992 103
6 Betesmark 1993 103
7 Betesmark 1994 102
8 Betesmark 1995 117
9 Betesmark 1996 126
10 Betesmark 1997 145
11 Betesmark 1998 84
12 Betesmark 1999 77
13 Betesmark 2003 210
14 Betesmark 2005 222
15 Betesmark 2007 223
16 Betesmark 2008 213
17 Betesmark 2009 159
18 Betesmark 2010 318
19 Betesmark 2011 304
20 Betesmark 2012 311
21 Betesmark 2013 300
22 Betesmark 2014 296
23 Betesmark 2015 311
24 Betesmark 2016 304
25 Betesmark 2017 303
26 Betesmark 2018 288
27 Betesmark 2019 273
28 Betesmark 2020 274
29 Betesmark 2021 271
30 Betesmark 2022 268
31 Betesmark 2023 249
Datakälla: Jordbruksverket

Kommentar

Jordbruksmarken i kommunen minskade med 19 hektar under år 2023 och sedan år 1981 har nästan en tredjedel av jordbruksmarken försvunnit. Åkerarealen förändrades dock inte under det senaste året. Endast betesarealen minskade med 19 hektar under år 2023. Exploatering av jordbruksmark minskar inte bara arealen odlingsbar mark utan även möjligheterna för ett stort antal arter att ha kvar sin hemvist inom kommunen.

Jordbruksmarken i Malmö kommun utgör nästan 30 procent av kommunens landyta och är föremål för ständig konkurrens från olika intressen. Åkermarken hör till de bästa i Sverige för odlingsändamål vilket lett till att storskaligt och intensivt jordbruk bedrivs. Den höga avkastningen gör att åkermarken inte enbart kan ses som en lokal resurs i produktionssammanhang utan även som en regional och nationell sådan. Jordbruket domineras av spannmålsodling men även sockerbetor, oljeväxter och trädgårdsväxter odlas.

Senast uppdaterad: 2024-05-16