Gå direkt till sidans innehåll

Jordbruksmark

Nyckeltal SE. 7.1. 4

Uppgifter på varje kommuns åker- och betesareal finns i Jordbruksverkets statistikdatabas varifrån dessa siffror har hämtats.

Total areal jordbruksmark i Malmö.

Rad-id Mätområde Datum Värde (ha)

0

Betesmark

1981

172

1

Betesmark

1985

164

2

Betesmark

1989

125

3

Betesmark

1990

132

4

Betesmark

1991

122

5

Betesmark

1992

103

6

Betesmark

1993

103

7

Betesmark

1994

102

8

Betesmark

1995

117

9

Betesmark

1996

126

10

Betesmark

1997

145

11

Betesmark

1998

84

12

Betesmark

1999

77

13

Betesmark

2003

210

14

Betesmark

2005

222

15

Betesmark

2007

223

16

Betesmark

2008

213

17

Betesmark

2009

159

18

Betesmark

2010

318

19

Betesmark

2011

304

20

Betesmark

2012

311

21

Betesmark

2013

300

22

Betesmark

2014

296

23

Betesmark

2015

311

24

Betesmark

2016

304

25

Betesmark

2017

303

26

Betesmark

2018

288

27

Betesmark

2019

273

28

Betesmark

2020

274

29

Betesmark

2021

271

30

Betesmark

2022

268

Datakälla: Jordbruksverket

Kommentar

Jordbruksmarken i kommunen minskade med 18 hektar under år 2022 och sedan år 1981 har nästan en tredjedel av jordbruksmarken försvunnit. Både åkerarealen och betesarealen minskade med 15 respektive 3 hektar vardera under år 2022. Exploatering av jordbruksmark minskar inte bara arealen odlingsbar mark utan även möjligheterna för ett stort antal arter att ha kvar sin hemvist inom kommunen.

Jordbruksmarken i Malmö kommun utgör nästan 30 procent av kommunens landyta och är föremål för ständig konkurrens från olika intressen. Åkermarken hör till de bästa i Sverige för odlingsändamål vilket lett till att storskaligt och intensivt jordbruk bedrivs. Den höga avkastningen gör att åkermarken inte enbart kan ses som en lokal resurs i produktionssammanhang utan även som en regional och nationell sådan. Jordbruket domineras av spannmålsodling men även sockerbetor, oljeväxter och trädgårdsväxter odlas.

Senast uppdaterad: 2023-05-22