Hårdgjord yta inom tätorter

Den hårdgjorda markens andel av tätortsarealen i Malmö har ökat från 57 till 61 procent mellan år 2015 och 2020 enligt Malmö stads egna utvärderingar. Metoden för framtagandet av uppgifterna är dock något annorlunda vid det senare tillfället då den ständigt utvecklas och förbättras.

Trenden avser SCB:s data och enligt SCB:s bedömningar har den hårdgjorda markens andel av tätortsarealen i Malmö ökat från 45 till 52 procent mellan år 2000 och 2020. Ingen större skillnad i andel hårdgjord yta finns mellan de två första undersökningstillfällena medan andelen ökat vid det tredje och fjärde mättillfället och sedan minskat något vid det senaste. SCB förbättrar metoderna fortlöpande för att höja kvaliteten på statistiken vilket innebär att deras senaste tre undersökningar inte är helt jämförbara med de två tidigare. Undersökningarna avser endast Malmö tätort då de endast avser tätorter med en befolkning på över 30 000 invånare.

Den hårdgjorda ytan ser ut att vara större med hänsyn till Malmös beräkningar men uppgifterna är tyvärr inte helt jämförbara då beräkningssätten varierar något mellan SCB och Malmö stad. Exempelvis ingår krontäckningen som en grönyta i kommunens beräkningar även om trädet finns på en hårdgjord yta.

Byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar, gångvägar, cisterner och dylikt definieras av SCB som hårdgjord yta. Allt inom en tätort som inte betraktas som grönyta är i princip hårdgjord yta.

Klimatförändringarna förväntas innebära ökade nederbördsmängder i Malmö. Hårdgjorda ytor gör att dagvattensystemen belastas hårdare vid ökad nederbörd och att risken för översvämningar därmed ökar. En anpassning till klimatförändringarna bör därför vara att de hårdgjorda ytorna ska minska.